torsdag 25 juli 2013

Tjolahopp tjolahej

Jag har hittat den! Min försvunna sjal med mitt specialfärgade Chili Gredelin-garn! Som jag har letat och rätt som det var när jag rotade runt bland garn i en ask så bara låg den där under allt det andra garnet.

Nu har jag virkat klart kanten runt om sjalen så nu återstår "blomfransarna" sen är den färdig. Så fort den är klar ska jag ta kort på den och visa upp den.

Annars virkar jag på en färgglad pläd, i ull så klart. Min treveckorssemester börjar om en (!) dag, det ska bli
underbart! Semestern ska fyllas med bl.a en Mallorcaresa, stickning, virkning, bokläsning, hallonplockning och sovmorgnar.

Efter min semester har jag två veckor kvar på jobbet och ja det verkar ordna sig fint med nytt jobb,
fortfarande en del frågetecken, men jag tror det blir bra.

Har börjat snegla lite på Ayurveda, det verkar väldigt spännande, kommer att lära mig lite mer om det
och prova en del.

Nu måste jag leta rätt på en pytteliten virknål ock klura ut hurdana blommor jag ska virka på sjalen. Å va glad jag är att jag inte hade råkat slänga den :))

tisdag 9 juli 2013

Det blir aldrig som man tror, kanske blir det bättre.....

Känslan när man tror att man får precis det man vill ,men det visar sig att det var sämre, svårare, inte alls som man trodde och kanske inte ens händer, fast man ändå har lite hopp kvar...........

Precis där är jag nu, det gäller jobb, jag kan inte säga så mycket mer just nu.

Mitt vik på Bibblan tar slut 31 aug. Jag verkar vara den ständiga vikarien, ett och ett halvt år på nytt ställe, tufft i början att lära känna kollegor, lära sig arbetsuppgifter och rutiner, när man har varit där ett år ungefär känner man att man kan jobbet, tycker om kollegorna (ja de flesta) och då börjar nedräkningen.

Man undrar om det finns en chans att stanna kvar, man gillar ju sitt jobb och allt funkar så bra, visserligen har man inte fått löneförhöjning som kollegorna för man är ju bara vikarie men ändå.

Sen vågar man börja tänka på nya spännande utmaningar, samtidigt som man vet att man kommer att sakna sitt jobb nåt alldeles förfärligt. Men man tröstar sig med att försöka vara glad för allt det positiva man ändå fått vara med om och att -Tänk om jag hade haft ett fast jobb som jag INTE trivdes på, det är väl ändå värre, säger man till sig själv.

Man lovar sig själv att nästa gång, då ska jag hitta ett fast jobb, med hög lön och kort resväg och allt ska bli så bra.

Sen får man ett erbjudande som visserligen inte är ett fast jobb men ändå blir man så glad för man vet att
just där vill jag vara och dom vill ha mej och ...............sen visar det sig att villkoren är sämre, att det kanske ändå inte blir som man hade tänkt sig fast det blir det ju  aldrig ändå.

Jag brukar ju så käckt å glatt säga * Det blir aldrig som man tänkt sig, det blir alltid bättre* kan det vara så
denna gången också??? Att det som jag vill ha inte är det bästa, att det är något annat som är bättre som ligger och väntar på mej..........

Så har jag det just nu, men vänta det kom ett mejl, kanske ändå att det blir som jag vill HOPPAS HOPPAS