fredag 15 augusti 2014

Nu gör jag det!

Min egen designtröja och handduken som inspirerade mig. Snart klar med bakstycket. Och ja det blir en kofta med lång ärm.

Halsringning och axlar ska avmaskas sen kan jag lägga upp till ärm eller ena framstycket eller båda. Skönt att växla lite mellan strumpstickor och rundsticka.

Snart ser jag om garnet räcker eller om jag behöver komplettera, när jag köpte garnet hade jag ingen koll alls på garnåtgång jag bara valde det jag gillade.

Nu gäller det att hålla fast vid denna, inte få massa nya idéer som jag bara måste sticka eller virka. Denna ska verkligen bli klar!

Men lite kan man ju klura medans man stickar och det är inte min sista egendesign, om modellen funkar bra kommer det nog en kofta i ull också.


Jag läste någonstans hur stickerskor och stickare tänker om sina verktyg, stickorna. Oj va olika man tänker; vissa tyckte man skulle lägga krutet på garnet och inte satsa pengar på stickorna, andra hade riktigt gamla stickor som de bara älskade, några gilla strumpstickor andra inte osv. Jag är den som bara älskar att köpa fina verktyg som gör min stickning lustfylld, jag vill att stickan ska kännas mjuk å skön att hålla i, glidet ska vara bra, spetsen ganska spetsig och så ska de vara vackra att se på, gärna ligga i vackra fodral. Just nu suktar jag efter Karbonz, jag tror jag gillar dem, ska prova nästa vecka.

Sen har man såklart inte råd att köpa allt man vill ha, men då kan man vänta och längta och sen ge sig själv en present. Jag köper heller aldrig billigt syntetgarn i mataffären. Jag väntar hellre tills jag har råd och köper det garn jag verkligen vill ha. Att kolla garn på nätet blir ju lite som att fönstershoppa, man kan drömma och fundera men inte alltid klicka på köpknappen, sen när man väl kan handla, känslan när det kommer ett paket i postlådan, då är det verkligen som att få en present, känslan från när man var liten och fyllde år......

Nu skulle jag egentligen kunna sätta mig och göra den där avmaskningen för axlar och hals på bakstycket, men jag är nog lite feg för jag hittar på en massa annat som jag ska göra först.
Så gör jag med det som känns svårt, skjuter fram det, hittar på annat som jag bara måste göra först, dumt kanske för när jag väl sätter igång brukar det ju gå riktigt bra och om det inte gör det får man ju göra om tills det blir bra. Så inga fler undanflykter, det är ljust, jag är pigg, har druckit te, laddat diskmaskinen och bloggat, nu gör jag det!!

torsdag 14 augusti 2014

Nya utmaningar....

Semestern slut, jobbat en dag.
I tisdags var det dags för en stor utmaning, jag med min tandläkarskräck, som jag visserligen fått hjälp med att bearbeta, men som ju absolut inte är borta skulle till specialisttandläkaren och operera in två titanskruvar.

Skälet till det är att jag föddes utan anlag till två av mina permaneta tänder i överkäken "tredje från mitten" på bägge sidor och jag har levt med mina mjölktänder ända tills jag träffade Ida, min nya tandhygienist. -Vi måste ha en plan Evalinah sa Ida, tänk om dina mjölktänder trillar ut en dag. Så vi gjorde en plan och i mars drog Line, min nya tandläkare ut mina två mjölkisar, ja Line säjer mjölkisar.
Sen dess har jag haft låtsaständer, protes i väntan på läkning, nu var det alltså dags för nästa steg i vår plan, steg tre blir om ca ett halvår när mina skruvar läkt fast då ska jag få mina riktiga fasta låtsaständer.

Sambon körde mig till Halmstad, vi åkte hemifrån alldeles för tidigt så jag fick en tur förbi nya garnbutiken på Fredsgatan 11och jag lovade mig själv ett besök där när jag ska tillbaka och ta stygnen. Jag lovade mig själv att unna mig nya fina vantstickor, Karbonz heter de väl, och fint garn!!

Jag fick blå nätmössa på huvudet, lugnande medel och massa bedövning, jag fick hjärtklappning och ville springa därifrån men sköterskan förklarade att det var adrenalinet i bedövningen som orsakade hjärtklappningen och sen gick det över.
De lade en operationsduk över nästan hela mig, med bara ett hål för munnen. Sköterskan erbjöd sig att klippa hål för ögonen så jag kunde se men jag tackade nej, jag blundade iallafall och det kändes lite tryggt att ligga under den där duken. Min specialisttandläkare Lars-Åke var snäll, trygg och skicklig, det hjälpte. Men det var ändå riktigt läskigt att höra när han borrade i mitt käkben. Nu var du duktig sa Lars-Åke när det var klart, -Du med, sluddrade jag med min bedövade mun, han blev glad och sa tack.

Alltihopa tog 75 minuter, sen ledde sambon ner mig till bilen, körde mig hem och jag kröp i säng, sen sov jag till kvällen.

Nu är det flytande/mjuk föda som gäller, jag är oväntat trött, försöker förstå att jag fixade det och känna mig stolt. Att skriva om det här är nog en slags bearbetning för, allvarligt, vem är intresserad av mina tänder.....men det är min blogg och jag väljer alldeles själv vad som ska stå här.

Jag hade tänkt jobba redan idag men jag tog mitt förnuft till fånga och är sjukskriven, tror jag jobbar på måndag. Inte helt enkelt att sjukskriva sig när man haft semester i tre veckor massor a jobb väntar skolstart för våra elever på måndag med ännu mer jobb, men jag måste ta hand om mej, måste välja min hälsa i första hand, svårt men jag måste i alla fall.

Det känns nästan som operationen kom just nu bara för att jag ska träna på att ta hand om mig och ta det lugnt, släppa jobbet och välja mig.

Ok något om stickning innan jag går och värmer lite soppa. Jag är snart klar med bakstycket på min egendesignade tröja/kofta. Jag ska fota idag. Nu måste jag fatta några beslut, ärmlängd; trekvartsärm eller lång,modell; kofta eller tröja. Jag tror att det blir kofta med lång ärm, jag är nästan säker på det...
Gillar tanken på att få välja knappar till den.


söndag 3 augusti 2014

Gör mindre men är mer nöjd...

I morgon börjar sista semesterveckan, det känns rätt ok. Jag har verkligen tagit det lugnt, jag har gjort saker men inte stressat.
Jag har känt efter vad jag vill och orkar, vilat när jag behövt och sagt nej till saker.

Jag har givit mig själv minst en timmer om dagen i syrummet, utan några krav på vad jag ska göra. Ibland har jag städat lite nån dag har jag lagat ett par byxor och en dag handtvättade jag tyger till en kurs jag ska gå.

Jag har flyttat ner min pyttelilla stereo så jag kan lyssna på radio eller CD (jo jag är så gammaldags så jag älska skivor, vill inte ha spotify).

Nästan varje morgon har jag också gått ner i mitt rum för ett kort yogapass.

Det är långt kvar till att må som jag gjorde i februari men jag mår mycket mycket bättre och framför allt har jag börjat tänka annorlunda, tänka som jag aldrig gjort tidigare, tänka på mig själv....

Om jag är trött eller har annat för mig behöver jag inte bjuda in folk på middag, städa och laga en massa mat, jag kan välja att låta bli.
Det känns befriande att tänka så, och det känns underbart att göra så, först kändes det hemskt men nu känns det bara bra.

Istället kan jag göra något jag verkligen vill, idag har jag gjort egen färskost med vitlökssmak, jag kom på idèn för nån vecka sedan när jag åt köpt färskost till frukost, sen letade jag recept och idag har jag alltså gjort min egen lilla burk. Jag blir så glad när jag tänker på det. Med vasslen som blev över bakade jag jättegoda frallor.

Jag målar brädor också, som ska sitta runt våra fönster i vinterträdgården, alla fönster är på plats och snart är det klart. Men jag målar inte hela dagen utan en stund och sen tar jag paus.

Jag gör mindre men är mer nöjd!?!

Nu ska jag sätta mig i soffan och sticka lite...och njuta.