torsdag 19 mars 2009

Ibland vill man bara vara i ingenstans.............


Så kan det ju kännas ibland, alltså när inget av alla mina stickprojekt känns lockande, när jag inte orkar städa barnens rum, när alla kläder känns bleka å trista, när solen skiner å fåglarna kvittrar å jag helst vill bara vill sova.


Jag skäms för att jag inte är glad, för det är ju så mycket som ordnat sej till det bästa, det funkar bra för Arvid i skolan, Jens har fått ett nytt jobb, bygget går bra, vi var på Ikea å hittade bra lösningar på badrummet, och möbler som vi ska köpa senare, jag har äntligen slutat med socker å mjöl fast jag är en godisråtta och fikaälskare å vågen gör små steg neråt. Jag bor precis där jag vill bo, med en härlig familj. Så varför är jag inte glad?
Jo kanske för att jag har blivit arbetslös, när man har ett jobb önskar man ju att man fick mer tid hemma till att hinna med städning å sånt och att sy å sticka å träna å träffa kompisar, men nu när jag plötsligt inte har något jobb då kan jag inte uppskatta att vara hemma, jag får ingenting gjort varken måstesaker eller roliga saker.
Kanske behöver man sörja ett förlorat jobb, precis som annat man förlorar, sin hund, sina föräldrar eller något annat som varit den del av ens liv. Kanske behöver man också sörja lite över kanelbullarna man inte längre äter.
Nu står hoppet till glada färger, ull, garn, skogspromenader, musik, familjen å allt det fina jag har kvar, det ska hjälpa mej att bli glad igen, men jag kanske måste ha lite tålamod å inte ha så himla bråttom, det är ju inte farligt att vara lessen.................
Egentligen vet jag att förändringar leder till något bättre än det som varit men det är jobbigt ändå.
Just nu vill jag hitta ett projekt som gör att jag inte hinner deppa, undrar just vad det skulle kunna vara...........Åsså ett nytt jobb förstås, gärna redan imorron.
De gröna färgerna är tillbaka, hoppas det också hjälper upp humöret, det är iallafall ganska snyggt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar